Man kan ju undra vilken grupp som kan claima vilket geografiskt område??

Om man kollar på Cro-mangnon's vandringar i Europa, så är det väldigt svårt att säga på vilket sätt, som olika grupper och genetiska tillhörigheter har vandrat och bosatt sig.

Samer har funnits här i norden allt mellan "sedan igår, tills för ca +8000år" sedan. Beroende på vem det är som forskar då.

Egentligen så är inga Homo Sapiens Sapiens mänskliga urinvånare. HS Neanderthalis som är utrotade var dom första Europeér. Och de som bodde i västra Euro-Asien var väldigt "människo lika" så att det är svårt att skilja dem ifrån HS Sapiens.

I hela kristna världen, så är den religiösa uppfattningen att människan är mellan 5500-10.000 år gammal. Och gud trollade fram Adam bla bla bla... Ur detta perspektiv, som då är teologiskt så måste ju Samer bli klassade som urinvånare. Men det är väl så att, åtminstone i sverige, så tillhör man fel genetisk grupp, så är man en sub-human....

Har läst lite bloggare, och kommentarer som säger olika på alla möjliga sätt. Samer är urinvånare, dom är inte det etc. 

Beroende på hur långt man går tillbaks i tiden så är ju ingen urinvånare. Så hela denna debatt om vem som är urinvånare el inte kvittar ju egentligen. Det här är ju en retorik som inte fungerar i praktiken.

Att samer inte har en egen självständig nation beror ju på svenskar och norrmän m.m som har tvingat på samer skatter, kristendom och svenska + norska sedan dom kom hit till skandinavien. Och tvingat sig på dem med sin ekonomiska och militära makt.

Vikingar som bodde här tills 1100talet packade väskorna och flyttade, varenda en. Vilket under en kort tid lämnade en lite geografiskt utrymme för andra grupper. Även om engelska kungar hade skandinavien som skatte-område. Här är lite årtal som är kul att veta lite om.

800-talet Lappfogde och skatteindrivare Ottar under kung Harald Hårfager berättar till kung Alfred England om ´dames´, tämjda renar, skridfinnar m.m Finnar är namnet på samerna.

1500 –talet Från mitten och slutet av 1500-talet får särskilda lappar med sedvanans rätt bruka särskilda områden/marker s.k skattelandsinnehavare. Skattelandsinnehavarna kunde dock inte förhindra ett nybygge på deras skatteland.

1576 ,1586,1594 och 1595 Lappbyn Tingevara (Talma och Saarivuoma) skattebelagd till Sverige av Altevand, med hänsyn till bland annat fiskerätt inom sommarbetesdistrikten i Norge.

1591 Upprättar lappfogden Nils Oravain en skiss över Torne Lappmark, Joestincks skriver på holländska en förteckning i en handling i sjöfinnarnas fjordar.

1595 Carl Raaf upprättade en förtecknad mantalslängd.

1598 Extrakt av Hans Ohlssons relation om finneskat som Sjöfinner give svensken och Ryssen

1600-talet började kronan att uppmuntra uppodling av Norrlands inlandoch ansåg att jordbruk och renskötseln kunde bedrivas på samma marker och områden utan att störa varandra.

1602 En förbättring av skatteuppbörden i lappmarken ville åstadkommas, då utfärdades: ”ordning på then skatt lapperne utgöra skola”.

Den nya skatteordningen skulle tillämpas på allt, fisk, renar, vildrenar och skinn. Skatteordningen kom dock bara delvis att tillämpas p.g.a att statsmakten ansåg den vara för betungande för samerna. Kronan ville också att samerna skulle bli mer bofasta p.g.a de politiska komplikationerna som gränsflyttningarna innebar.

Kronan var också orolig att samerna skulle flytta ur riket, så istället erbjöd Kronan samerna i grannländerna att flytta till Sverige mot några års skattefrihet. Liknande erbjudande skedde från både danskt och ryskt håll.

1607 Birlkarlarnas handel med samerna blev väsentligt inskränkt och handeln blev hårt reglerad av bestämmelser. Bestämmelserna tillkom på Kungens önskan att minska handeln mellan samerna och annan part än Kronan. Skatten, som samerna fick betala var personlig och beskattningsgrunden var skattlappens ekonomiska omständigheter. Fogdarnas (skatteindrivarnas) handelsmetoder kunde liknas med utplundring, vilket medförde klagomål av skattelapparna.

P.g.a oro att skattelapparna skulle flytta ur landet, för att slippa skattepålagorna, avsattes de alltför bryska fogdarna.

1608 Dokumentet ”Mantall widh westresiön” 1608-1609 av Balzer Bäck

1620-1641 Lappmarkskatten utarrenderades för Kemi och Torna lappmarker, till borgmästaren i Torneå och hans bror. Ett förbud rådde mot att göra större förändringar i skattebeloppet per mantal. Arrendatorernas ersättning var ett privilegium på lappmarkshandeln. Under arrendetiden minimerades skattebördan hos samerna.

1642 Haxepalkan tillkom.

1660-1709 Oenigheter förekom mellan nybyggarna och samerna p.g.a nybygges anläggningar och Tornedals- böndernas fiske.

1670 Det gjordes upp ett förslag om till jordebok för Ume lappmark. Landshövding Johan Graan redovisade sina idéer i skrivelsen: ”Till KM: t från Landsh J G ang Jordebok, Lappmarkernas avritning och Population”. Statens intresse för bergverken var stort, samer med dragrenar var tvungna att arbeta i bergverken. Graan förändrade tvångsarbetet av samer i bergverken mot att körslorna skulle ske frivilligt och mot betalning. Landshövding Graan ansåg att lappmarken skulle ”kunna besättas och populeras”. Graan ville att en jordebok skulle upprättas för att få en bättre kontroll över samerna. Med hjälp av jordeboken ville man se hur landet var beskattat, hur skatterna bör delas upp på var och en, kartlägga de olika resurserna och att få insyn och kontroll på samernas oklara landindelning. Med hjälp av dessa kunskaper, ville man bilda sig en uppfattning om var man kunde placera nybyggare. En jordebok upprättades över Ume lappmark. Samerna uppmanades att sluta att flytta mellan olika platser, de skulle ha permanenta boplatser. Avsikten var att få ett slut på permanent bosättning i Norge och flyttningar till kustsocknarna av lapparna som betalade skatt. Nybyggsverksamheten var inte den viktigaste faktorn i lappmarkens ekonomiska utveckling, utan det var kombinationen bergverk-rennäring.

1673 Samer förutsätts huvudsakligen att försörja sig på renskötsel. Nybyggarnas förutsätts försörja sig på jakt, fiske och några kreatur. Enligt detta synsätt skulle konflikter mellan samer och nybyggare undvikas. Nybyggarna utlovas 15 års skattefrihet i skattskriven lappmark. Nybyggarna var också tvungna att köpa fiskevatten och andra nyttigheter av skattlapparna. En ny sockenindelning tillkom med nya lappmarkförsamlingar: Jukkasjärvi med Enontekis som annex, Jokkmokk samt Lycksele med Sorsele i kapellag, Kautokeino med Utsjoki som kapellförsamling, Kuusamo med kapell i Enare och Kemiträsk. Den nya sockenindelningen var en stötesten i kopplingen mellan prästernas avlönande och lappskattereformen. Utgiftsposterna var kostnader vid kyrkliga förrättningar och lapsktalande tolkar. Målsättningen med verksamheten var att kristna samerna och att få bort all vidskepelse och avgudadyrkan.

1673 Skattelättnader till nybyggare som flyttar till Sápmi.

1673 ”Lapponia” av Johannes Schefferus, den första monografin över samerna.

1681 Lagmansräntan tillkom 1690-talet Kolonisationen var ej så utspridd ännu, längst hade den kommit i Torne lappmark.

1695 En lappskattsreform tillkom den var gällande ända fram till 1928. Skattereformen innehöll fyra olika skattetitlar: Årliga/Huvudräntan. Den tyngsta skatten som motsvarade skatten på 1500-talet. Tionden. Skulle enligt 1602 års skatteordning ersätta även de andra skattetitlarna, men den kom snart att ingå bland de andra skattetitlarna. Haxepalkan. Det var en transportavgift av skattepersedlar vid inleverering till Stockholm. Lagmansräntan, var i samma storlek som Haxepalkan t ex handskar eller ett par lappskor. Lagmansräntan togs bort senare, samma år. ”Kongl Majt:s” utökade löftet om lappmarkernas bebyggande med en upprepad 15 års skattefrihet i skattskriven lappmark. Den 8 juli infördes en instruktion för lappfogdarna, som lappfogdarna skulle rätta sig efter. Varje lappby skulle skattläggas, och skatten skulle fördelas på byns medlemmar, efter förmögenhet och övriga omständigheter.

Skattlapparna skulle skatta till den lappby, där de var skrivna vilket gjorde att flyttningarna mellan byarna försvårades. Beskattningsgrunden skulle utföras ”av den mark som var och en lapp, kan ha till renbete, fiskeri och djurfång”. Skattereformen förutsattes av att lapparna hade skattland.

1695 Officiell jordeböcker för lappmarkerna upprättades innehållande land och fiskevatten

1730-1765 Rennäringen utvecklas mot en mer extensiv nomadisk med större renhjordar. Intressekonflikter förekom om skattelanden och om samernas näringsutövande.

1732 Carl von Linnés Lappländska resa

1732 Jokkmokks och Åselelappskolas påbörja sin verksamhet

1738 Pehr Fjellström eller Högström??ger ut svensk-lappsk ordbok

1740 Samerna fick ägande förfogande rätt över sina renbetesmarker.

1740 c:a Missionären Johan Zelberg förstörde fem seitar vid Saivo offerplats. (”Beskrifning”-Pehr Högström, 1747)

1743 Arjeplog lappskolas påbörja sin verksamhet 1743 9 sept Den svenske östlappen Lars Petersen från Jukkasjärvi vittnade till Peter Schnitler om bland annat vikten i att flytta mot norska kusten med anseende av bete, flykten för bromsar och insekter

1744 För att de svenska flyttsamerna skulle få nyttja de norska sommarbeteslanden, skulle de skaffa sig en ”böxel seddel”, bygselseddel. En böxel seddel var ett slags arrendekontrakt på den mark som samen avsedde att nyttja, förutom arrendekontraktet skulle en avgift också erläggas. Samerna brydde sig dock inte om att skaffa sig en böxel seddel eller att betala en avgift. Detta år hade inte samerna betalt någon skatt, de senaste fem åren.

1744-1820 Jukkasjärvi lappskola

1746-47 Gällivare gamla kyrka uppfördes

1748-1818 Föllinge lappskola

1749 fastställdes "Lappmarksgränsen" som uppdelade Norrland i ett västligare område för samers och ett sydligare område för nybyggarnas bruk av marken.

1750 Skattelappar fick ej inneha skattland i mer än i ett rike. Hade ett skattland hamnat på båda sidorna om en statsgräns, fick skattelands ägaren välja nationalitet. På detta sätt ville man skilja på norska respektive svenska undersåtar.

1750–1800-talet Inga skillnader för flyttningen eller de trakter som utnyttjades finns under tidsperioden 1750-talet till mitten på 1800-talet. Under de 20 senaste åren har de flyttande hushållen ökat från 70 st till 100 st.

1751 Statsgränsen mellan Sverige och Norge drogs, s.k gränstraktatet

1755 Samisk bibel nya testamente i en blandning av Ume-, Lule och sydsamiska

1756-1850 Gällivare lappskola

1760 Lappfogden fick rätten att besluta i rennäringsgrågor inom distrikten

1780-1809 Nybyggarverksamheten ökar.
Samernas rörelsefrihet begränsas; de fick inte uppehålla sig inom ett visst avstånd från nybyggarna.

1781 Denne Mand var Jens Holmboe, siden Aaret 1781 ansat som Foged over Senjens og Tromsø Fogderi i Nordlandene, Blandt disse fandt han især to, Bardo- og Monselvdalene,hvis Frugtbarhed og herlige Beliggenhed bestemte ham til at arbeide paa at faae dem beboede; men at formaae nogen af Fog-
deriets Beboere til at forlade Søen og nedsætte sig i Dalene, for at drive Jordbrug, var ikke at tænke paa. Han forskrev derfor
 i Aaret 1787 nogle brødløse Huusmandsfamilier fra det sydlige Norge, og overtalede disse til at nedsætte sig i Bardodalen, paa
de Vilkaar, at han forstrakte dem med Alt, hvad de, som fattige Nybyggere, behøvede at begynde med. Da Regjeringen blev underrettet herom, fik han sine første Forskud godtgjorte, og Tilladelse til at forskyde disse Folk endnu mere for offentlig Regning. Men der mødte adskillige Omstændigheder, som forvoldte, at Nybyggerne stode paaveje at flytte derfra igjen, dersom de ikke hastig og kraftigen bleve understøttede.

1789 2-4 juli Kart Ramms resa till Bardo, och han bodde nära ett ”finnetelt” och omgavs av många ”dyr”. ”Finner” uppehöll sig i norska fjäll om sommarn och på vintern i angränsande svenska fjäll . De behövde en båt för överfart av Bardoeleven vid Bardojorden (nu ligger gården Eggen, Elvevold og Bangen). Båten var hit transporterad med ett ”dyr” över fjällen. Det fann inga spår av ”mensker” endast fotstigar efter ”finner” som höst och vår vandra mellan svensk- och Norsk fjäll. Platsen är mot Altevann mellan Saetermoen vid mynningen av Gutturjohka som rinner i Bardoelv
 
1800-1861 Lars Levi Laestadius, prästvigd 1825 och arbetar bland samer i Arjeplog, 1826 flyttar han till Karesuando, 1849 verkar han i Pajala

1804-1870 Lapp-Nils (Nils Jonsson): en jämtländsk storspelman

1809 Statsgränsen mellan Sverige och Finland drogs, delade Enontekis socken i en svenska och finska del.

1826 Gränsavtal mellan ? och Ryssland
1826 Lars L. Laestadius tillträder som kyrkoherde i Karesuando församling

1840-1878 Nomadernas förändrande markanvändning ökade utrymmet nybyggarna, vilket förde med sig att allt fler nybyggare slog sig ner.

1841 Enligt amtmannens skrivelse: Renantalet har ej stigit p.g.a svåra vintrar, misslyckade kalvningar, vargangrepp och åverkan från människor.
Renantalet var högst 200 st per hushåll och den totala renmängden beräknades vara mellan 15-20 000 st. Norska bebyggelser har tillkommit i Balsfjorden, vilket har lett till att samernas flyttvägar har blivit avskurna. Balsfjordens bofasta klagar på skador på äng, åker, skog samt nävertäkt. Nomaderna klagar över tjuvskjutning av deras renar.

1843 Ett kommittéarbete påbörjades detta år, som senare utmynnade i 1883 års faelleslov (förordning, renbeteslag).

1845 Laestadianska väckelsen börjar i Karesuando

1849 Lars Levi Laestadius flyttar till Pajala 1852 Ryssland förbjöd norska samer att utnyttja vinterbetet på den finska sidan av gränsen. Finland ansåg att renbetesmarkerna började bli otillräckliga, den största orsaken till detta var att de norska samernas renhjordar ökande kraftigt. Frågan diskuterades länge av regeringarna vilket till slut ledde till att Ryssland stängde gränsen. Situationen blev svår för de norska samerna (Kautokeinosamerna), som behövde renbetesland till sina stora renhjordar. Detta ledde till att många Kautokeinosamer flyttade till Karesuando och registrerade sig som svenska undersåtar och på så sätt kunde de fortsätta att utnyttja de finska renbetesmarkerna. Utflyttningen pågick under åren 1852-1870-talet. Totalt flyttade 184 st personer till Karesuando och 26 st till Skjervöy (vid kusten). Många flyttade till Jukkasjärvi och Gällivare socknar.

1854 Sameförfattaren Johan Tuuri föddes 1854-03-12

1861 Lars Levi Laestadius avlider

1866 Lars Jansson Sikku flyttar från sitt tidigare området Balsfjord nu till Altevann med 3-4 000 renar

1866 Mikkel Nilsson Inga föddes, den äldsta sonen till Nils Mikkelsson Inga f.1840 g. Susanna Niia f.1840

1866 29 maj Den andra svensk-norsk lappkommissionen tillsattes som det heter ”behandla lappfrågan” Förhör av lappar/bofasta utfördes på sommaren och skrevs som protokoll. (se 1897, 1871)

1867 Svensk regering presenterade förslaget Renbeteskommission för högsta domstolen, HD. Delar av HD menade att orsaken till striden mellan fastboende och flyttsamerna var ofullständigt.

1869 Tillägget till 1854 handling om beteslov inom Norge med förbudet för svenska samer att föra in finsk ren till Norge.

1870-> Svenska flyttsamen Tomas Jonsson Påve (1827-1912) och läraren Johan Martin Isaksen, Sandstrand, f. I Kila, f.1849 utför laestadiepredikan

1871 Den andra svensk-norsk lappkommissionens betänkande återfinns i Kungl. Maj:ts prop n:o 8 till 1897 års riksdag 1873 ”Lappland och lapperne” skriven av G. Von Dübens ges ut. Innehåller bland annat vikten om att svenska lapparna flyttar mot norska kusten med anseende av bete, flykten för bromsar och insekter

1872 13 april Nils N:son Skum föddes

1883 2 juni En förordning utfärdades rörande de lappar, som med renar flytta emellan de förenade konungarikena Sverige och Norge”. Förordningen skulle gälla i 15 år men kom att förlängas hela unionstiden. Förordningen innebar att: Samerna ska kunna flytta från det ena till det andra riket enligt tradition. De har samma rätt till jakt och fiske, som landets invånare Vistelsen i det andra landet var begränsat till maj-september, men fjäll som låg vid riksgränsen fick dock användas året om till renbete. Om flyttningsleder har blivit avskurna ska staten gör dem tillgängliga igen. Om skador inom betesdistriktet uppkom, skulle renägaren stå för skadersättningen. Om ett distrikt innehade för många renar, kunde amtman eller landshövding hänvisa renägarna till ett annat distrikt.

1886 Lagen angående de svenska samernas rätt till renbete, jakt och fiske i "de af lapparna afsatta land" i Sverige och utvidgningen av samernas åretruntmarker tillkom, den första rennäringslag eller renbeteslag. Åretrunt marker reglerades mellan renskötande samer och enskilda markägare som bedrev jordbruk.

1886 De renägande samer blev skyldiga att märka sina renar enligt Häradsrätten fastställt renmärke, renmärkeslagen.

1888 Gränspärrningen mot Ryssland för svenska renar, vilket ledde till att ett 60-tal personer, däribland stora renägare, flyttade till Saarivuoma (Jukkasjärvi). Inflyttningen till Saarivuoma ledde i sin tur till en utflyttning av Saarivuoma-samer söderut. En ny rennäringslag tillkom.

1890 hade antalet nybyggare fyrdubblats i Lappland jämfört med år 1800.

1895 Gustav Mikkelsson Inga äldste son till Mikkel Nilsson Inga föddes av fru Ingrid O:dr Päiviö som är Nils N:sons 1:a kusin. Ingrid O:dr Päiviö far är Ole Henriksen Päiviö 1823 20 feb- 1895 15 sept som gifte sig i Kautokeino 1841 med Inger T:dtr Skum 1820 31 okt. Inger T:dtr Skum är Nils N:son Skum faster.

1895 Ripfångst med nät förbjuds i Norge, utbrett jaktmetod i öarna

1895 Samiska bibeln trycks

1897 Den andra svensk-norsk lappkommissionens protokoll publiceras som bil.24 i 1897 års norska lappkommissions Indstilling av år 1904.

1900 Farmor Ingrid O:dr Päiviö, (1865 18/4-1900 11/6), efterlämnar min far, Gustav Mikkelsson Inga är då 4 år.

1902 Riksgränsbanan Kiruna-Riksgränsen blir klar

1903 Den första samiska bibeln ges ut av nya testamente

1903 Farbor NilsTomas Inga föddes näst äldsta sonen till Mikkel Nilsson Inga och fru Helena Påve

1905 26/10 Renbeteskonvention, s.k Karlstadkonventionen att av humanitära grunder förpliktigar sig att bägge rikena beaktar kodicillens omnämnda rättigheter som sedvanerätt för flyttlapparnas bästa i annat rike. Unionsupplösning mellan Norge och Sverige.

1906 I stortingets sammanträde 6 dec uttalar sig Saba, själv härstammad från fjällappar: Beskriver naturliga renvandringen som är beroende av norska kusten. Karlstadtrakatet bestämmer att de svenska fjällfinnar inte skall komma till norska kusten före den 15 juni. Men vi vet att renen inte bryr sig om Karlstadtrakatet utan när maj månad inträder, renkalvens månad, då kommer renen mot norska kusten. Följer inte fjällfinnen efter så kommer renen ensam till kusten.

1912 Kiruna kyrka uppförs, arkitekten heter G.Wickman

1913 Reform för ambulerande, (nomadiserad nomad skola), samisk skola för 8-14 åriga samebarn 1913 Renbeteskonvention

1915 Sameförfattaren Johan Tuuri lanserar –En bok om samernas liv, Muittalus samid birra 1915 Riksgränsbanan Kiruna – Riksgränsen blir elektrifieras

1915 22 april Epoken med kemiska krigföringen som stridsgaser påbörjas av tyskarna, Fritz Haber:s upptäckt, testas mot Frankrikes soldater i Flanderna som tog ihjäl många soldater.

1916 Boken Kåtornas folk-Ester Blenda Nordstöm, 1891-1948, kom ut år 1916. EBN flyttade med Saarivuomalapparna från ÖvreSoppero till Darffaljaure. Levde med flyttlaoarna under under 18 veckor, hon var lärare i kåtaskolan i Darffaljaure med 14 samebarn.

1918 Första s.k lappriksdagen sedan 1937, 1948

1918 Hungersnöden i bl.a Tornedalen

1918 Första världskriget bryter ut mellan Jugoslavien och ???.

1919 5 feb Renbeteskonventionen, med stora förändringar för svensk renbetning på norsk sida. Norska staten vill därmed medverka till att den svenska renskötseln på norsk sida helt upphör med avsikt att tillåta endast rennäring för norska samer. Betesområden som avstängs för svensk renbetning är Stallonjarga (Hjertind), Gratangen, Storheimen, Lakselvsdalen, Andersdalen, Tromsdalen, Liveltskaret och Snörken, Senja och Kvalsö. Böter för olovlig betning blir vanlig mot flyttsamer inom olika distrikt. (se vidare 1936, 1940)
1920 -> Könkämä-samer flyttar till Lainovuoma, Saarivuoma, Talma och Sirkas söderut

1924 Örnen fridlystes

1927 Lodjuret fridlystes

1926? Familjen Kansa lämnar Stallonjarga och Saarivuoma och flyttar till Leavas med hela familjen och renhjorden.

1928 De grundprinciper i lappskatten som fastställdes 1695 upphörde formellt att gälla.

1928 En ny rennäringslag tillkom.

1930 Gustav Mikkelson fru Margit P:dtr Nutti 1901-05-26-1930-04-05 dör, Dotter till Per J:son Nutti 1862-09-01--1934-01-21 s.167 i Karesuando samesläkter

1920-talet Stormyrbotn, Harjangen och Stordalen sommarbetesområden som upphördes att utnyttjas av gruppen som slutade eller flyttade till Laevas med sin renskötseln. Stoor, mm. 1920-talet Stormyrbotn, Harjangen och Stordalen sommarbetesområden som upphördes att utnyttjas av gruppen som slutade eller flyttade till Mellanbyn med sin renskötseln. Nutti mm.

1933 Gustaf Mikkelsson Inga gifter sig med Anna Matilda J:dotter Nutti i Lannavara

1933 Norsk rennäringslag

1934 Tomas och Ellen Påve började flytta i Duoddaras/Salvaskaret –distriktet och Talma (Talma Sameby, sid. 48)

1935/1936 Katastrofvinter för renskötseln då renbetet var uselt

1936 Fjällnära skogsbruk påbörjade inom fam. Mikkel Nilsson Inga:s vinterbeteslandet i Maltosrova

1936 Mikkel Nilsson Inga började flytta i Duoddaras/Salvaskaret-distriktet och Saarivuoma( Talma Sameby, sid. 48 )

1936 Sameförfattaren Johan Thuuri avlider, (1854 12/3-1936)

1937 S.k lappriksdagen anordnades i Arvidsjaur

1937 Jukkasjärvi sameförening konstituerar sig inför landsmötet, "lappriksdagen" i Arvidsjaur

1939 Andra världskriget bryter ut och medför att Saarivuoma samerna undvek att utnyttja den västra delen av Altevand-distriktet, detta leder till sammanblandning med Lainovuoma-renar. Oprövat med nyordningen att samebyn hade stor gemensam renhjord i ostligare delen inom distriktet.

1939 Andra världskriget startar

1939 Kriget påverkar knappast renskötsel inom Salveskardet-distriktet för Talma sameby

1940 Andra världskriget gör att familjerna stannar vid Kiepanjaure då renarna är i sommardistrikten med renskötarna.

1940 Johan Nilsson Partapuoli började flytta i Duoddaras/Salvaskaret –distriktet och Saarivuoma ( Talma sameby, sid. 48 )

1940 Sommarland: Jaffodieva Vinterland: Gustav Inga Mikkel Inga, Nils Tomas Inga, Johan Olsson Svonni, Johan Partapuoli, Anders Olsson Svonni, Tomas J. Påve flyttade till Vuoskojaure efter detta år

1942 Samernas Folkhögskola startar i Sorsele för att 1945 flyttas till Jokkmokk

1943 Jakt på lodjur blir tillåtet efter fridlysningen 1927.

1944 Statsgränsen mellan Finland och Ryssland drogs

1945 Andra världskriget upphör

1945 Samernas Folkhögskola startar i Jokkmokk

1945 Same Ätnam organisationen bildas

1946 Tvångsförflyttningar från Könkämä-sameby till bl.a Talma

1948 S.k lappriksdagen anordnades.

1949 Renbeteskonvention

1950 Begränsningar av svenska flyttsamers renbetesområden med hänsyn till norska jordbruksintressen

1950 Svenska Samernas Riksförbund, SSR bildas

1951 Nils N:son Skum avlider

1961 Renbeteskonventionen från år 1949 säges upp av norska staten

1963 Jag börjar i Nomadskolan i Lannavara och är inkvarterad hela läsåret. Hemresa skedde för längre loven

1966 Vargen fridlystes

1968 Altevand-domen dömer flyttsamernas nyttjande rättigheter som under åtminstone 3-400 år bedrivits inom distriktet och detta medförde att kravet på ersättning uppfylldes för bland annat förlorade renbetes- och fiskerättigheter

1969 Järven fridlystes

1971 En ny rennäringslag tillkom.

1972 Den uppsagda 1949 års Renbeteskonvention under 1961 förlängs till 1972

1972 Renbeteskonvention med 30 årig giltighetstid förhandlas fram

1973 Gustaf Mikkelson Inga dör 7 februari i sitt hem i Övre Soppero

1978 Norsk rennäringslag

1988 Mor Anna Matilda Inga avlider i Kiruna lasarett

2005 1 maj börjar den nya konventionen att gälla för den gränsöverskridande renskötseln.

Avtalet är inte påskriven, inte i alla fall februari 2005, annars kommer 1751 års Lappkocill att gälla.

Källa: http://www.same.net/~nanders/sida3.htm

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Värsta rysaren... Men dom trivs väl... ???

  Man lär så länge man lever. Att totalt förstöra för sig själv, av det man struntar i, som socialt anseende för okända/?bekanta? riskerar ju att inte funka pga att *Dom funkar som dom gör. Spelar ingen roll vilken uppmärksamhet dom får. Nåja......

En med: http://www.decision-making-confidence.com/somatic-narcissist.html   En med: http://www.dualdiagnosis.org/generalized-anxiety-disorder/ + covert Narcissist ?tendencies?   En med: https://www.psychologytoday.com/blog/both-sides-the-couc...

Fått ihop allt i huvudet tror jag faktiskt. cPtsd relaterat och Crazy högen. Vilket gör att det inte känns så brottom. Sover ikapp som Fanken... Vilket känns som det behövs. Måste säga själv, att jag känt mig själv, lite extra *tokig* (not crazy)... ...