Sista +2 månader så har jag mestadels bara skitit i det mesta, när det gäller att lära mig nya grejjer, vilket är en himla kontrast emot det sista 1.5 året. Nånstans så finns det ju gränser faktiskt för hur mycket man vill veta.

Istället så har jag börjat kolla ikapp på en hel rad av gamla TV serier som jag gillar, bara för att ha något för mig. Det har ju sin charm att bara isolera sig och strunta i allt man inte behöver tänka på. Nåstans så har jag börjat att hajja den "inpact" som de sista åren har haft på mig.

Förutom biologi med allt som följer så gillar jag astro fysik precis lika mycket, men jag har inte fått tid över till det så värst mycket dom sista åren.

När jag var liten junior så startade jag med nord amerikanska tidnings serier, och gick sen över till lite mer svårtuggad literatur, för att till sist fastna för Canadensiska Tv serier. Många av tv serier som verkar var av US ursprung som jag gillar, visar sig vara från Canada. Den sensmoral och etik som genomsyrar dessa serier passar mig, där röda tråden är att man ska vara generös o hjälpsam emot andra.

Basicly så är det här den enda moraliska influens som jag har haft under min uppväxt. Även om det har funnits en massa andra potensiella källor till påverkar åt det ena eller andra hållet. Men det har passat mig, och den här influensen är självvald, så jag vet inte om jag ska klassa det som influens eller bara en spegling av hur jag i grund fungerar.

Ibland är det ganska skönt att stänga av negativ påverkan från elände i massmedia, och lura sig själv att allt är bara bra med ens omgivning. Att alla är toleranta och accepterar olikheter, och gör sitt bästa för att vara hjälpsamma.

Normalt i vuxen ålder så har dessa perioder bara varat en kort tid, men jag känner att jag behöver ett år med omfattande självbedrägeri om min omgivning. Innerst inne så är dom flesta fantastiska och hjälpsamma, men många nöts ner av elände och hamnar i ett kollektivt beteende som dom inte reflekterar över. Detta att "varför ska jag försöka, om ingen annan gör det" hos folk är en mentalitet som jag är glad över att ha lämnat i Stockholm.

Även om Katrineholm har sina baksidor, så är mentaliteten hos folk mer lik min egen, än den plats jag var tvungen att växa upp i...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Värsta rysaren... Men dom trivs väl... ???

  Man lär så länge man lever. Att totalt förstöra för sig själv, av det man struntar i, som socialt anseende för okända/?bekanta? riskerar ju att inte funka pga att *Dom funkar som dom gör. Spelar ingen roll vilken uppmärksamhet dom får. Nåja......

En med: http://www.decision-making-confidence.com/somatic-narcissist.html   En med: http://www.dualdiagnosis.org/generalized-anxiety-disorder/ + covert Narcissist ?tendencies?   En med: https://www.psychologytoday.com/blog/both-sides-the-couc...

Fått ihop allt i huvudet tror jag faktiskt. cPtsd relaterat och Crazy högen. Vilket gör att det inte känns så brottom. Sover ikapp som Fanken... Vilket känns som det behövs. Måste säga själv, att jag känt mig själv, lite extra *tokig* (not crazy)... ...