En grej som har lurat lite i bakhuvudet ett tag är. Hur människor kommunicerar med varandra i praktiken, och hur vi stereotypar det.

När man gör det enkelt för sig, så heter det att kvinnor pratar på sitt sätt, och män på ett annat sätt, vilket i praktiken säkerligen stämmer många gånger.

Jag snackade med en vän om det här, och att han som många andra män inte hajjade varför kvinnor inte sa allt, rakt på sak. Vilket fick mig att börja med mjo vet du, vissa grejjer tror man att dom är underförstådda.

Jag vet om 2 typer av kommunikation. Dom som använder sig både av verbal och ickeverbal kommunikation i större utsträckning, och dom som använder sig av främst av verbal kommunikation.

Paul Ekman är ju vass på att förklara det här, men jag får duga då. 

Forskning om missbrukarmiljöer, och hur det påverkar barnen har visat att dom flesta barn som utsätt i tidig ålder, lär sig icke verbal kommunikation i större utsträckning.

Ett exempel: Jag och lillebror är nere och äter på våran väns resturang med kidsen, och in kommer det ett sällskap med en packad idiot som härjar. Det räcker för oss att titta på varandra menande, för att se hur den andre reagerar emotionellt aggiterat, och se vad den andre tänker. För oss är det helt onödigt att säga till den andre. "Gud vad dåligt man mår av den där idioten, och vi borde ta oss ett snack med han i källaren lol", det vet vi bara av genom att vi kommunicerar mycket med just icke verbal kommunikation.

Tjejer får ju lära sig i större utsträckning att se hur andra mår osv, vara mer uppmärksam på kropps språk etc, vilket gör att dom får ju ett försprång automatiskt eftersom dom uppmuntras socialt att lära sig icke verbal kommunikation.

För killar så ska man ju vara som killar är enligt den sociologiska modellen, (även om vi säger att det är så jämställt med allt idag). Så att risken är stor att man inte lär sig el fokuserar på tyst kommunikation i samma utsträckning.

När den underförstådda meningen missas så kan det ju bli missförstånd bara av att t.ex jag glömmer att säga vissa grejer verbalt som jag tror att man ändå förstår. Samma gäller väl för tjejerna när dom snackar med killarna.

Egentligen så är det ju inte tjej el kill kommunikation anser jag. Utan tyvärr så missar många grabbisar att lära sig icke verbal kommunikation eftersom det prackas på en, stereotypa roller, där män ska vara si o så, inte visa känslor (mer än arg o glad offentligt typ). Vilket gör att man måste vara övertydlig verbalt emot många, samtidigt som dom (som jag), tror automatiskt att man förstår ändå.

Som att: Om du kan vara innanför min sociologiska familje umgänges gräns på 50cm omkring mig (vilket är mindre än 10 personer ungefär), så kan man vara säker på att jag verkligen verkligen gillar dig, och jag tänker inte alltid på att säga att -Men jo vad bra jag tycker om dig.

Jag vet inte hur många grabbisar det är, men en heldel som frågar sig om vad tjejisarna menar. -Vafan, menar hon att jag ska tankeläsa?? oså står jag o känner mig dum lol, jo men vettu, ser inte du vad hon menar?

Grejjen med icke verbal kommunikation är ju att alla kan lära sig det. Även om man inte kan träna upp sina egna ansikts uttryck eftersom dom är genetisk präglade att vara likadana jorden runt. Tillsammans med att den socialt betingade icke verbal kropps kommunikation. Saken äro så att folk "pratar" hur mycket som helst med tyst kommunikation, bara det att dom kanske inte är så medvetna om det. Tillsammans med att dom inte förstår el är medvetna om andras kommunikation.

Svåraste är när, jag o andra ser grejjer om personen, som motparten inte tror att man ser, t.ex hur denne verkligen mår el reagerade på olika känsliga saker. Som man råka säga utan att tänka sig för. Allt vill ju folk inte folk dela med sig av till omgivningen. 

När man har det som vi har det idag, så gör man ju alla en stor otjänst. Speciell nu när det finns jättefin forskning om icke verbal kommunikation, som skulle få alla att förstå att det inte handlar om könbunden kommunikation. Utan bara sociala korkade ideér om att vi kommunicerar på ett annat sätt än vad vi gör.

Tack vare att det är ett sådant smalt vetenskapligt lingvistiskt område, så är det svårt att förklara mycket, pga att det saknas benämningar för mycket som alla förstår. Som t.ex fundera hur du ska förklara hur en förvånad-arg person ser ut, som samtidigt är defensiv...